EU:s framtid i stöpsleven
Eurons djupa kris har satt framtiden för EU-samarbetet högt upp på agendan. Föga överraskande tar statsbyggarna krisen till intäkt för att pressa fram en fullfjädrad europeisk ekonomisk och politisk union. Tysklands förbundskansler Angela Merkel är pådrivande och talar dessutom om att det dags för EU “att våga ta ytterligare steg, exempelvis en Europaarmé”.
Samtidigt har den nya brittiska koalitionsregeringen mellan de konservativa och liberaldemokraterna enats om att alla framtida fördragsändringar inom EU ska underställas medborgarna i en folkomröstning. Det är intressant att de båda partierna, som står ganska långt ifrån varandra i synen på EU-samarbetet, har slagit fast detta.
Tankesmedjan Open Europes svenske direktör Mats Persson har i ett uttalande gratulerat den nya regeringskoalitionen till inriktningen att hålla tillbaka EU:s ständiga krav på växande makt. Persson uppmanar den nya regeringen att arbeta för en reform av Europasamarbetet som innebär stora förändringar. Det handlar om att ta tillbaka makt från Bryssel i stället för att överföra ständigt nya befogenheter till Unionen.
Jag hoppas att regeringen Cameron/Clegg är stark nog att bryta utvecklingen mot ett allt mer centraliserat Europas Förenta Stater. Det borde vara en självklarhet för Sverige som icke-euroland att samarbeta med Storbritannien i denna ambition, men är det tyvärr inte.
Ett långsiktigt hållbart samarbete i Europa måste byggas underifrån, mellan självständiga stater. Vill vi inte i ännu högre grad bli styrda från Bryssel är det dags att vakna.