En bra stämma
Höst- och nomineringsstämman med Centerpartiet i Jämtlands län har varit en trevlig och inspirerande tillställning. Förutom att fastställa riksdags- och landstingslistorna (jag står på tredje plats på riksdagslistan) lyssnade vi till ett mycket inspirerande föredrag av Ola Skinnarmo. Han kopplade på ett utmärkt sätt samman sina äventyrsresor till Arktis och Antarktis med klimatfrågan. Med egna ögon har han kunnat konstatera att isarna smälter och förhållandena i de arktiska trakterna förändras fortare än vad vi kanske tror.
Därefter kändes det bra att samla namn till 2grader.se-kampanjen på Östersunds gator. På en knapp timme samlade vi in över 800 namn. Det finns en stark folklig opinion för att beslutsfattarna måste enas om ett kraftfullt klimatavtal i Köpenhamn. I grunden handlar det om mänsklighetens och jordens framtid.
Jag är glad över att Jämtlandscentern är mycket tydlig i sitt motstånd mot uranbrytning och för att kärnkraften ska fasas ut. Det är de förnybara energikällorna och energieffektivisering som är vägen mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Att gräva upp alunskiffret i Storsjöbygden för att utvinna uran vore det totala vansinnet. Ska man utvinna ett ton uran får man lämna 6 666 ton avfall vid sidan som måste täckas noggrant för att inte läcka radioaktivitet till luft och vatten. Den som tror att detta är möjligt är föga verklighetsförankrad. Det är satsning på bioenergi och vindkraft som kan lyfta Jämtlands län. De gröna näringarna har en stor utvecklingspotential i våra bygder. I det manifest stämman antog slog vi fast:
Vi säger nej till uranbrytning och prospektering, därför att vi anser att kärnkraften är en parentes och ska avvecklas.
Reaktorkramarna i Folkpartiet blundar uppenbarligen för alla risker med kärnkraften från uranbrytning till slutförvaring. Vid landsmötet i Växjö öppnar för en obegränsad utbyggnad av kärnkraften. De inte bara blundar för riskerna utan verkar dessutom inte ha förstått att ny kärnkraft är ett ekonomiskt fiasko. Varför inte lära av Finlands misslyckande med Olkiluoto 3, som både är flera år försenad och tiotals miljarder kronor dyrare än planerat - och mer blir det…
3 Comments »
RSS feed for comments on this post. TrackBack URI
Vem är förvånad?
Det började med att M-stämman sade ja till mer kärnkraft. Nu kommer FP efter, vilket inte förvånar med tanke på att FP numera är kärnkraftens främsta vän i Sverige.
Betänk att kärnkraftsfrågan var avförd från bordet hos alliansen i valet 2006. Men den återkom trots detta.
Centerpartiet har gått från att vara motståndare till kärnkraft, till att acceptera att det antal reaktorer vi har idag är acceptabelt, men med utökad effekt. Vad blir nästa offer på alliansens altare?
Inte konstigt att C tappar i opinionen. Strategin att “byta” väljare har grundligen misslyckats. De nya väljarna har inte strömmat till, medan de gamla trotjänarna lämnar eller tvekar. Kyrkovalets misslyckande var väl den tydligaste fingervisningen på det.
Centerpartiet borde bygga på det som är unikt i partiet. Då kan man nå framgång. Att försöka bli mer som alla andra, är dömt att misslyckas. Vem röstar på en blek kopia, när det finns färgfyllda original?
Det må vara att majoriteten av svenskarna inte är emot kärnkraft. Men vem fångar upp de motståndare som trots allt finns, om alla partier är positiva? Detta visar på partiets misslyckande. Centerpartiet försöker att anpassa sig till majoritetens åsikter, istället för att odla sin särart. Och att odla särarten kan locka väljare. Det är min övertygelse. För bland alla dem (även om det idag är en minoritet) som tycker annorlunda har C en stor potential. Betydligt större än bland dem som tycker som alla andra…
Comment left on November 22, 2009 @ 1:08 am
Hej Patrik!
Det ligger mycket i vad du skriver. Jag håller med om att Centerpartiet måste lyfta fram sina egna hjärtefrågor bättra än för närvarande och offensivt driva sina profilfrågor. Öppningen för att ersätta de nuvarande kärnkraftsreaktorerna har exempelvis skapat osäkerhet om var partiet egentligen står.
Vi står inför stora utmaningar.
Comment left on November 22, 2009 @ 4:48 pm
Håller med Patrik N. Att utveckla det man är bra på är det enda som leder framåt. Tänk dig om AC/DC skulle byta gitarrer mot synth, skulle det locka flera fans?
Staffan
Comment left on November 27, 2009 @ 1:41 pm