Comments on: Reinfeldt ute och cyklar om kärnkraften http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/ En jämtländsk rebell Wed, 23 May 2012 10:27:22 +0000 http://wordpress.org/?v=2.0 by: Håkan Larsson http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120796 Fri, 02 Oct 2009 14:25:19 +0000 http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120796 Hej igen Micke! Jag klistrar in Olov Holmstrands bedömning av miljökonsekvenserna av uranbrytning i Vikenområdet. Du avfärdar säkert Olov som företrädare för "anti-urangänget", men min uppfattning är att han är mycket kunnig och att det inte handlar om några fantasier: ---------------------------- Myrvikenprojektets miljöpåverkan Continentals redovisning av Myrvikenprojektet innehåller nästan inget som beskriver projektets miljöpåverkan. Följande punkter är ett försök att kortfattat peka ut mera betydande miljöeffekter: ● Det 200 meter djupa dagbrottet som omfattar 0,7 kvadratkilometer strax norr om Myrviken-Oviken i ett odlingslandskap utgör en mycket påtaglig landskapspåverkan. Jordbruks- och skogsmark försvinner liksom ett antal gårdar och bostäder. ● Krossning och lakning måste ske i en betydande industrianläggning i närheten av dagbrottet, vilket ger ytterligare landskapspåverkan och tar ytterligare mark i anspråk. Anläggningen kräver även nya vägar och ger upphov till betydande transporter. ● Det är rimligt att brytningen kommer att äga rum under ett par årtionden. Under denna tid utgör den pågående verksamheten en påtaglig störning i området. Efter brytningstiden är området och landskapet helt förändrade. ● Enligt Continental är avsikten att brytningsresterna (den söndermalda, urlakade skiffern och så kallat neutralisationsslam som bildas när laksyran fällts med tillsats av kalk) skall återfyllas i dagbrottet. Bytningsresterna har enligt Continental 40% större volym än den ursprungliga alunskiffern. Det innebär att markytan inom dagbrottsområdet efter återfyllning måste ligga i genomsnitt 57 meter ovanför nuvarande markyta. Men eftersom återfyllningshögen inte kan ha lodräta kanter måste slänterna vara långsluttande, varför krönet troligen blir minst 100 meter ovanför nuvarande markyta. Även detta innebär en mycket påtaglig landskapspåverkan, helt jämförbar med den kända högen i Kvarntorp. ● På Continentals datorframställda tredimensionella bild av dagbrottet finns även markerat sovrings- och lakverk och ett litet ”avfallsmagasin” öster om dagbrottet. Det går givetvis inte att deponera avfall i dagbrottet samtidigt som brytningen pågår till allt större djup. Därför måste avfallet läggas i en allt större hög vid sidan av dagbrottet och industrianläggningen och därmed ta ytterligare mark i anspråk. Det är av praktiska skäl, miljöskäl och ekonomiska skäl troligast att avfallet kommer att deponeras permanent vid sidan av dagbrottet, på samma sätt som skedde i Ranstad. Continentals redovisning att avfallet skall återfyllas i dagbrottet är därmed knappast trovärdig. Avfallets volym blir totalt ca 140 miljoner kubikmeter. Arealbehovet beror på vilken tjocklek avfallsupplaget skall ha och därmed omfattningen av landskapspåverkan. För 100 meters tjocklek fordras 1,4 kvadratkilometer, för 50 meters tjocklek 3 kvadratkilometer och för 20 meters tjocklek 7 kvadratkilometer. ● Finmald alunskiffer som utsätts för regnvatten och luftens syre vittrar kraftigt. I Ranstad ledde det till kraftiga utsläpp av tungmetaller i vattnet, i Kvarntorp till att högen började oxidera så kraftigt att den ”brann” och gav stora utsläpp av svaveloxider i luften. Därför måste avfallet omedelbart täckas omsorgsfullt både vattentätt och lufttätt, vilket även talar mot att ordna tillfällig uppläggning inför senare återfyllning i dagbrottet. Kostnaderna och miljöriskerna tvingar verksamheten att ordna slutlig uppläggning på mark vid sidan av dagbrottet. Därmed kan totala arealbehovet för anläggningen med dagbrott, industrianläggning och avfallsupplag uppskattas bli av storleksordningen 3-10 kvadratkilometer. ● Erfarenheterna från Ranstad och Kvarntorp visar att storskalig hantering av alunskiffer ger stora risker för föroreningspåverkan på både ytvatten och grundvatten. Det är inte troligt att verksamheten går att bedriva utan föroreningspåverkan på omgivningarna. Vid Myrviken är Storsjön recipient för alla vattenföroreningar. Hej igen Micke!
Jag klistrar in Olov Holmstrands bedömning av miljökonsekvenserna av uranbrytning i Vikenområdet. Du avfärdar säkert Olov som företrädare för “anti-urangänget”, men min uppfattning är att han är mycket kunnig och att det inte handlar om några fantasier:
—————————-
Myrvikenprojektets miljöpåverkan
Continentals redovisning av Myrvikenprojektet innehåller nästan inget som beskriver projektets miljöpåverkan. Följande punkter är ett försök att kortfattat peka ut mera betydande miljöeffekter:
● Det 200 meter djupa dagbrottet som omfattar 0,7 kvadratkilometer strax norr om Myrviken-Oviken i ett odlingslandskap utgör en mycket påtaglig landskapspåverkan. Jordbruks- och skogsmark försvinner liksom ett antal gårdar och bostäder.
● Krossning och lakning måste ske i en betydande industrianläggning i närheten av dagbrottet, vilket ger ytterligare landskapspåverkan och tar ytterligare mark i anspråk. Anläggningen kräver även nya vägar och ger upphov till betydande transporter.
● Det är rimligt att brytningen kommer att äga rum under ett par årtionden. Under denna tid utgör den pågående verksamheten en påtaglig störning i området. Efter brytningstiden är området och landskapet helt förändrade.
● Enligt Continental är avsikten att brytningsresterna (den söndermalda, urlakade skiffern och så kallat neutralisationsslam som bildas när laksyran fällts med tillsats av kalk) skall återfyllas i dagbrottet. Bytningsresterna har enligt Continental 40% större volym än den ursprungliga alunskiffern. Det innebär att markytan inom dagbrottsområdet efter återfyllning måste ligga i genomsnitt 57 meter ovanför nuvarande markyta. Men eftersom återfyllningshögen inte kan ha lodräta kanter måste slänterna vara långsluttande, varför krönet troligen blir minst 100 meter ovanför nuvarande markyta. Även detta innebär en mycket påtaglig landskapspåverkan, helt jämförbar med den kända högen i Kvarntorp.
● På Continentals datorframställda tredimensionella bild av dagbrottet finns även markerat sovrings- och lakverk och ett litet ”avfallsmagasin” öster om dagbrottet. Det går givetvis inte att deponera avfall i dagbrottet samtidigt som brytningen pågår till allt större djup. Därför måste avfallet läggas i en allt större hög vid sidan av dagbrottet och industrianläggningen och därmed ta ytterligare mark i anspråk. Det är av praktiska skäl, miljöskäl och ekonomiska skäl troligast att avfallet kommer att deponeras permanent vid sidan av dagbrottet, på samma sätt som skedde i Ranstad. Continentals redovisning att avfallet skall återfyllas i dagbrottet är därmed knappast trovärdig. Avfallets volym blir totalt ca 140 miljoner kubikmeter. Arealbehovet beror på vilken tjocklek avfallsupplaget skall ha och därmed omfattningen av landskapspåverkan. För 100 meters tjocklek fordras 1,4 kvadratkilometer, för 50 meters tjocklek 3 kvadratkilometer och för 20 meters tjocklek 7 kvadratkilometer.
● Finmald alunskiffer som utsätts för regnvatten och luftens syre vittrar kraftigt. I Ranstad ledde det till kraftiga utsläpp av tungmetaller i vattnet, i Kvarntorp till att högen började oxidera så kraftigt att den ”brann” och gav stora utsläpp av svaveloxider i luften. Därför måste avfallet omedelbart täckas omsorgsfullt både vattentätt och lufttätt, vilket även talar mot att ordna tillfällig uppläggning inför senare återfyllning i dagbrottet. Kostnaderna och miljöriskerna tvingar verksamheten att ordna slutlig uppläggning på mark vid sidan av dagbrottet. Därmed kan totala arealbehovet för anläggningen med dagbrott, industrianläggning och avfallsupplag uppskattas bli av storleksordningen 3-10 kvadratkilometer.
● Erfarenheterna från Ranstad och Kvarntorp visar att storskalig hantering av alunskiffer ger stora risker för föroreningspåverkan på både ytvatten och grundvatten. Det är inte troligt att verksamheten går att bedriva utan föroreningspåverkan på omgivningarna. Vid Myrviken är Storsjön recipient för alla vattenföroreningar.

]]> by: Michael Karnerfors http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120787 Fri, 02 Oct 2009 08:21:31 +0000 http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120787 <i>[Har du] satt sig in i miljökonsekvenserna om Continental Precious Minerals skulle få starta uranbrytning i Ovikenområdet?</i> Har du? Har du hört <b>deras</b> beskrivning av det hela eller har du lyssnat enahanda på var anti-uran gänget fantiserar ihop? Har de ens fått lämna en MKB än? Om inte, hur kan du då påstå vad som kommer att hända? /Micke [Har du] satt sig in i miljökonsekvenserna om Continental Precious Minerals skulle få starta uranbrytning i Ovikenområdet?

Har du? Har du hört deras beskrivning av det hela eller har du lyssnat enahanda på var anti-uran gänget fantiserar ihop? Har de ens fått lämna en MKB än? Om inte, hur kan du då påstå vad som kommer att hända?

/Micke

]]> by: Håkan Larsson http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120783 Fri, 02 Oct 2009 07:43:13 +0000 http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120783 Hej Micke! Att vi har olika åsikter när det gäller kärnkraft vet vi ju sedan tidigare. Du frågar om jag har satt mig in i olika frågor - och visst är det viktigt med kunskap. För min del kan jag ju fråga om du har satt sig in i miljökonsekvenserna om Continental Precious Minerals skulle få starta uranbrytning i Ovikenområdet. Håkan Hej Micke!
Att vi har olika åsikter när det gäller kärnkraft vet vi ju sedan tidigare. Du frågar om jag har satt mig in i olika frågor - och visst är det viktigt med kunskap. För min del kan jag ju fråga om du har satt sig in i miljökonsekvenserna om Continental Precious Minerals skulle få starta uranbrytning i Ovikenområdet.

Håkan

]]> by: Michael Karnerfors http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120618 Wed, 30 Sep 2009 08:08:25 +0000 http://hakansblogg.se/2009/09/30/reinfeldt-ute-och-cyklar-om-karnkraften/#comment-120618 <i>Fredrik Reinfeldt bör sätta sig in i miljökonsekvenserna när det gäller kärnkraften, från uranbrytningen till slutförvaringen.</i> Får jag mena i all blygsamhet att den första som bör sätta sig in i miljökonsekvenserna av ansvarsfull modern kärnkraft, det är du. För detta har du uppenbarligen ingen koll på utan lever som så många andra kärnkraftsmotståndare kvar i en nidbild skapad på 70-talet. När läste du senaste en statusrapport från exempelvis australiensiska eller kanadensiska miljömyndigheter? När kollade du senast upp vilka konsument-etiska regler som aktörer som Vattenfall och E.ON följer när de handlar uran? När satte du dig och på allvar tog in vad KBS-3 innebär? Och framför allt: när satte du dig senast in i vad alternativens miljöpåverkan innebär? När du säger "Fredrik Reinfeldt bör sätta sig in i miljökonsekvenserna när det gäller kärnkraften" så menar du: "Jag vill att Fredrik Reinfeldt okritiskt köper min högst vinklade bild jag har av kärnkraften". /Micke Fredrik Reinfeldt bör sätta sig in i miljökonsekvenserna när det gäller kärnkraften, från uranbrytningen till slutförvaringen.

Får jag mena i all blygsamhet att den första som bör sätta sig in i miljökonsekvenserna av ansvarsfull modern kärnkraft, det är du. För detta har du uppenbarligen ingen koll på utan lever som så många andra kärnkraftsmotståndare kvar i en nidbild skapad på 70-talet.

När läste du senaste en statusrapport från exempelvis australiensiska eller kanadensiska miljömyndigheter? När kollade du senast upp vilka konsument-etiska regler som aktörer som Vattenfall och E.ON följer när de handlar uran? När satte du dig och på allvar tog in vad KBS-3 innebär? Och framför allt: när satte du dig senast in i vad alternativens miljöpåverkan innebär?

När du säger “Fredrik Reinfeldt bör sätta sig in i miljökonsekvenserna när det gäller kärnkraften” så menar du: “Jag vill att Fredrik Reinfeldt okritiskt köper min högst vinklade bild jag har av kärnkraften”.

/Micke

]]>