Hade partiet haft samma valresultat som förra valet hade C haft ytterligare cirka 25 000 röster . Det utgör drygt 14 procentenheter av det samlade röstetal partiet nådde.

CUF:s medlemssiffror på 80-talet var säkert uppblåsta. Men trots det lockade CUF:s förbundsfest fler deltagare på den tiden än hela förbundet idag uppger som medlemmar.

Att sedan jämföra ställningstaganden i enskilda frågor mellan årtionden är svårt, eftersom hela samhället konstant förändras och därmed också förutsättningar. Det är då man behöver en ideologisk kompass, som gör att man kan följa med sin tid utan att grundvärderingarna ger vika.

Till sist är jag absolut ingen halvsosse. Tvärtom är jag genunit borgerlig, och hade svårt för mycket i partiets politik när man gick i ledband till S. Men jag skulle aldrig kalla mig liberal. Och partiets ideologiska fäder skulle nog vända sig i sina gravar om de hörde att C numera betecknar sig som liberalt.

Att stöta bort kärnväljarna och de trogna gör ju att basen för partiet vittrar sönder och det istället blir ett elitprojekt. CUF börjar bli ett exempel på det, när man har ett medlemstal i hela landet som motsvarar ett av de mindre distrikten på 80-talet.

Jag är själv storstadsbo och född i Stockholm, även om jag gjorde ut utflykt till Västerbotten i slutet av 80-talet. Jag upplever att C i sin iver att bli som andra “storstadspartier” tappar sin själ. Istället för att odla det som särpräglar C, efterliknar man andra partier i sin iver att vara “liberaler”. Nu är det C i Stockholm som vurmar för att bygga skyskrapor på bekostnad av både miljö och kulturhistoria!!

Jag tror inte ett ögonblick på den strategin. Och jag har sedan 91 varit verksam för C i Stockholmsregionens under 1990- och 2000-tal mest framgångsrika C-kommun, nämligen Danderyd. Det som bygger och har byggt framgången i Danderyd är tydligt och leder mig till hur partiet borde agera.

C borde även i storstäderna odla det som skiljer C från andra partier och det som är unikt för partiet. Hur skulle det vara att våga säga att Stockholm är fullbyggt och ge ett alternativ för hur Sverige kan byggas? Det skulle vara en unik åsikt som skulle kunna samla många storstadsväljare som vill bevara sin hembygd. Så vanns framgång på 70-talet, med en tydlig ideologiskt baserad argumentation kring frågor som bara C drev. Nu tar partiet andras frågor och försöker att bli lite mera extrem i dessa. Då blir den långsiktiga trovärdigheten noll

Men jag kan också hålla med om att partiets hantering av integritetsfrågorna var skandalöst dålig. Där kan jag förstå att en yngre generation, som lever i cyberrymden, reagerar. Det gjorde jag också när jag fortfarande var medlem i partiet och jag skrev på Centeruppropet. Jag tycker att partiet har svikit i både den frågan och kärnkraftsfrågan.

Precis som Håkan skriver är den stora utmaningen för C att behålla sina kärnväljare och samtidigt vinna nya. Strategin idag är att byta väljare. Den kommer att misslyckas.

Spelet att byta väljare från landsbygden till storstäderna har misslyckats. Att stöta bort de gamla kärntrupperna, som partiledningen och CUF numera ägnar all sin kraft åt, är ett vågspel. Risken är att man förlorar sina kärnväljare utan att vinna tillräckligt många nya. Målet var tre mandat. Resultatet blev ett enda och försvagat. Det säger väl allt om hur strategin lyckades.

Vänsterpartiet är tk eu-negativt och halverar sitt röstetal och det under hotet att vi fortfarande borde lämna EU. Miljöpartiet går grymt mycket framåt och det efter att de nyligen har ändrat inställningen till EU - vi är med och det ska vi fortsätta vara för miljöns skull. Det var deras budskap som tyfligen gick hem.

Junilistan som är utraderade vann ju också gehöver förra gången med retorik som uppfattades som att de skulle lämna EU.

Nu har det gått 5 år och jag tror många ser fördelarna med ett EU-medlemskapet därav dessa resultat. Folk vill att vi ska vara med och att nu får vi börja vara tydliga med innehållet istället…