Respektera folkomröstningen!
Jan Björklund kan inte hålla sig. Så fort en enstaka opinionsundersökning (Sifo) visar på en knapp ja-övervikt för övergång till euron ropar folkpartiledaren omedelbart på en ny folkomröstning - inom ett år.
När de svenska väljarna 2003 med klar majoritet avvisade förslaget om att skrota kronan för euron var det underförstått att man skulle vänta i åtminstone tio år, minst en konjukturcykel, innan det är dags att utvärdera erfarenheterna och eventuellt fråga folket igen. Men Jan Björklund kan inte vänta, redan när en enstaka Sifoundersökning visar på en knapp ja-övervikt, 47 - 45 procent, kräver han omedelbart en ny folkomröstning inom ett år.
Björklund tror måhända att folkpartiet kan skära pipor i opinionsvassen inför valet till Europaparlamentet i juni. För innerst inne vet han förstås att det inte blir någon ny folkomröstning ännu på några år.
I sak var de svenska väljarna kloka när de avvisade euron. Sedan 2003 har Sverige haft lägre arbetslöshet, lägre inflation och högre tillväxt än euroområdet. Och idag skulle Sverige haft högre arbetslöshet och sämre möjligheter att hantera den ekonomiska krisen om vi inte hade haft en egen valuta och en självständig riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi.
Euroländer som Irland, Grekland, Italien, Spanien och Portugal möter för närvarande stora problem som de har svårt att hantera utan en egen valuta och möjlighet att sätta en ränta som är anpassad till den egna ekonomin. De tvingas leva med en genomsnittsränta för hela eurozonen, satt av ECB i Frankfurt. Det är ingen avundsvärd situation.
Jag ser inga skäl att i dagsläget ge upp kronan för euron. “Folkomröstningens resultat gäller och vi ser ingen anledning till omprövning”, som Centerpartiet slår fast i plattformen inför EU-valet. (Bland centerväljarna säger en klar majoritet, 53 procent nej till euron, medan ja-sägarna är 36 procent.) Även Jan Björklund och hans parti borde i respekt för folkomröstningen kunna ge sig till tåls ännu några år.