— och ett tack för att du alltid har en värdig och respektfull ton i din blogg — oavsett hur åsikterna bryts. En sådan bloggetikett är tyvärr ganska ovanlig. Heder åt dig, Håkan!

Håkan

Här håller jag inte med dig. Det är givetvis ytterst beklagligt att oskyldiga civila människor dödas. Det gäller för alla slags krig. Lidandet de utsätts för går inte att föreställa sig.

Men vilken roll spelar Hamas i detta? De skjuter knappast inte sina skrangliga Kassamraketer över södra Israels civila för att de tror att de ska lyckas döda många israeler. Nej, vad de vill ha är just de de har fått — en fullskalig israelisk militär offensiv. En organisation som inte drar sig för att spränga sig själva och andra i döden och som lägger sina högkvarter mitt bland vanliga bostadskvarter drar sig knappast för att offra sitt eget folk.

“Extremism och terror göds med våld”, skriver du. Det är en vanlig missuppfattning. Extremism göds av fanatiska sinnen. De mördare som kapade planen och dödade 3 000 människor den 11 september var välutbildade unga män med band till Saudiarabiens rika släkter.

Det palestinska folket lider under Hamas ok och har tyvärr till viss del gjorts beroende av dem för sin ekonomiska och sociala säkerhet. Palestinierna slits mellan mer eller mindre antidemokratiska sekter såsom Hamas, Fatah och Islamiska Jihad.

“Fred kan endast nås via förhandlingar”, skriver du också. Men hur förhandlar man med någon som har ett hatfyllt och slutet sinne? Hur förhandlar man med fanatiker som vill radera ut Israel från världskartan? Hamas är inte en organisation som går ut på att på ett rättmätigt och legitimt sätt kritisera Israel. Hamas vill förinta Israel. De drivs av en fascistoid islamistisk ideologi där kvinnohat, hat mot homosexuella, oliktänkande och kanske framför allt Israeler och judar — “sionister” — är de grundläggande dragen. Hur förhandlar man med en beväpnad psykopat? Hur förhandlar man med en psykopatisk massrörelse?

Inte förrän det palestinska folket inser att de offras av Hamas och diverse andra sekter för att de ska kunna föra sin vansinniga kamp, och en rörelse med genuin vilja till tvåstatslösning är beredd att sträcka ut en hand mot Israel kommer det att bli någon lösning på konflikten.

Den svenska debatten har alltid haft en ensidig pro-palestinsk vinkel på konflikten.

Men vilket annat land hade accepterat att religiösa fanatiker som vill radera ut ditt land år ut och år in vräker in raketer över civilbefolkningen? Jag hoppas inte något lands styrande politiker då hade stått med armarna i kors.

Vad än Israel gör kommer det att se “oproportionerligt” ut. Det är en modern militärmakt och en demokrati omringad av odemokratiska och fientligt sinnade stater. Det är tyvärr “damned if you do, damned if you don’t” som gäller för Israel. För denna nation gäller helt andra än för vilken annan nation i världen.

Jag lider med Gazas civila, men jag lider också med de israeler som lever i skräck för självmordsbombare på bussar och caféer, och raketattacker över husen i Sderot.