Staffan

Det måste ju uppstå problem om centerpartiet ska ha så högt i tak att man anser sig vara både ekohumanistiskt och liberalt.

Man tycks vilja slå knut på sig själv — är man ett mittenparti eller är man ett högerparti? Det går inte att vara både och. Då får man i så fall kalla sig för center-höger eller något i den stilen.

Centerpartiet har ofta anklagats för att vara ideologiskt otydligt. Jag har tyckt att detta har varit inkorrekt och orättvist. Däremot ser jag inget annat än ideologisk förvirring och opportunism. Nuförtiden kallar många centerpartister sig för “gröna socialliberaler”. Ordet socialliberal var något man framhöll inför valet. Men detta har man inte sett mycket av. Istället förs en tämligen hårdför marknadsliberalism med lite grönt fluff som alibi.

Att helt kasta ut begrepp som jämlikhet, solidaritet och socialt ansvarstagande bara för att man när en beröringsskräck inför socialdemokratin (frammandad av övriga Allianssyskon) innebär att samtidigt slänga ut sitt förnuft med sina värderingar.

Om centerpartiet av idag vill vara ideologiskt tydliga är det bättre om man vågar säga: “vi är ett liberalt högerparti”. Någon ekohumanism eller socialliberalism är det i alla fall inte tal om. Så kan folk som känner sig mer mittenorienterade och mer intresserade av “mjuka” och sociala frågor söka sig till annat parti. Eller bilda nytt. För ekohumanister och mer traditionella centerpartister måste ju det moderna partiet vara något av en mardröm? Man kunde ju lika gärna gått med i moderaterna som det är nu.

Staffan

Jag håller med om att det är viktigt att Centerpartiet arbetar offensivt i de större städerna. (Själv har jag suttit i styrelserna för såväl Stockholms Centerungdom som Stockholmscentern - och varit ledamot av Stockholms läns landsting under nio år.)
Men satsningarna i storstäderna får inte innebära att partiets kärngrupper runt om i landet stöts bort. Tyvärr finns en uppenbar risk för detta när utspel från trakterna kring Stureplan, nu senast om en utbyggnad av kärnkraften, får brett mediegenomslag utan bemötande eller reaktion från partiledningen. Då är det inte underligt om många genuina centerpartister här i Jämtland, som är mycket upprörda över de internationella malmbolagens intensiva uranjakt i våra bygder, frågar sig om deras parti fortfarande står på deras sida. Hur ska vi kunna argumentera mot uranjakt och uranbrytning om vi samtidigt förespråkar nya reaktorer?

Ett parti behöver hela tiden förnyas, men utmaningen är att vinna nya väljare utan att samtidigt stöta bort de gamla. Vi centerpartister måste vårda våra gröna idérötter och vår stolta historia samtidigt som vi visionärt möter framtiden. Detta är ett gemensamt ansvar.

Ett behov som jag länge har sett är ett gemensamt forum för hela centerrörelsen, där olika idéer kontinuerligt kan prövas, diskuteras och ifrågasättas - samtidigt som erfarenheter kan utbytas mellan centerfolk i olika delar av landet (liksom internationellt). Något sådant fungerande forum finns inte idag. Internwebben når endast några få och tidningen C kan inte bli något annat än en informationskanal för partiledningen med endast fyra utgåvor per år. Politisk tidskrift, som förr fungerade som spelade en viktig roll i idédebatten verkar ha somnat in efter att först ha reducerats till bilaga i UC (som också har bytt namn).

Därför menar jag att Centerpartiet bör starta en rikstäckande endagstidning för idédebatt, diskussion i sakfrågor och reportage från vad som händer i olika kommuner och landsting/regioner runt om i landet. En sådan veckotidning skulle hjälpa till att binda samman folkrörelsen. Folkpartiets Nu, KD:s Kristdemokraten och socialdemokraternas Aktuellt i Politiken fyller en sådan roll för dessa partier - och Centerpartiets behov av ett sådant forum är lika stort, minst. Historiskt har vårt parti sammanhållits av tidningar, den första var ju Landsbygden, där det partibildande uppropet publicerades den 1 december 1910.

Redan på 1980-talet, när jag var förbundssekreterare i CUF, lyfte vi frågan om en rikstäckande centerveckotidning. Den gången avskrevs idén, eftersom den uppfattades som konkurrent till endagarstidningerna runt om i landet, typ Smålandsbygdens tidning och Västerbottningen. Idag tror jag inte att en riksveckotidning skulle vara problematisk, tidningarna skulle mer komplettera varandra.
Visst krävs en del resurser för att dra igång ett sådant här tidningsprojekt, men dessa resurser finns ju i partiet om viljan finns. Dessutom får ju veckotidningar presstöd som ger en grund för utgivningen.

Vad tycker du om en sådan här idé, Annie?

Gott Nytt År

I botten ligger de grundvärderingar, som jag tror både jag, Fredrick och Håkan gick med i partiet för: repekt för den enskilde, entreprenörskapet, miljö och decentralisering (federalism). Som tydligt liberal hittade jag centerpartiet 2001, som ekohumanist hittade Håkan centerpartiet långt tidigare. Det är på intet sätt konstigt - ett parti som inte utvecklas rent kommunikativt och sakpolitiskt blir ett ganska fattigt parti.

Stureplanscentern, Kungsholmscentern och övriga avdelningar i Stockholm och de andra två större städerna gör ett mycket bra jobb för att marknadsföra centerpartiet i det mediebrus som finns där. Ett kommunikativt grepp som kanske inte fungerar hemma i Jönköpings län, men väl i Stockholm. Samtidigt går inte mina debattartiklar om vildsvin eller regionalpolitik hem i Stockholm. Om Centerpartiet ska lyfta i opinionen krävs det också att vi positionerar oss i de större städerna och då krävs det profiler som gör det jobbet där, och andra profiler som du och jag som jobbar i traditionella centervalkretsar.

Centerpartiet är ett parti med högt i tak och ska så vara.

Gott Nytt År!

Staffan

Jag antar att guld är tänkt att representera pengar, lyxighet eller exklusivitet. Snacka om en ytlig och vulgariserad form av partisymbolen.

Man undrar ju när de gamla centerrötterna tröttnar på marknadsliberalerna på Stureplan. Det borde ha hänt för länge sen. Eller så får partiet byta namn till Högerpartiet. Det här börjar bli för förvirrat för oss potentiella väljare.