Republikens röst i kungariket

På tisdag öppnar riksdagen för hösten. Då väntas också omfattande demonstrationer mot FRA-lagen utanför riksdagshuset.

I kväll togs FRA-lagen upp i TV, dels i en dokumentär om FRA, dels i Agenda, där föga smickrande bilder målades upp om hur det gick till när partipiskorna ven i riksdagsgrupperna inför beslutet i juni. All mobbning - även riktad mot riksdagsledamöter - måste fördömas.
Jag tycker synnerligen illa om att parti- och gruppledningar pressar enskilda ledamöter att rösta mot den egna övertygelsen, vilket uppenbarligen skedde i samband med riksdagsbeslutet. Vi behöver en ny politisk kultur i Sverige där den enskilde riksdagsledamoten får ta ansvar för sitt eget agerande inför sina väljare och inte inför sin partiledning. En riksdagsledamot är företrädare för de som valt honom eller henne och inte för en partiledning. Detta hindrar förstås inte att en partigrupp bör sträva efter att vara enig i viktiga ställningstaganden, men til syvende og sidst är den egna övertygelsen som måste få fälla utfallet. Räcker inte sakargumenten ska inte en enighet piskas fram.

Jag anser att FRA har haft och har en viktig roll när det gäller att ta fram viktiga underrättelser för rikets säkerhet. Samtidigt är lagstiftningen på detta område ett område där principer om att undanröja yttre hot lätt kolliderar med principer om den personliga integriteten. Därför är det oerhört viktigt att en lagstiftning är väl genomdiskuterad och bygger på en bred politisk överenskommelse. Annars blir den inte långsiktigt hållbar och tjänar inte sitt syfte.
I den situation som uppkommit tror jag därför att det är bäst för alla, för rikets och allas vår säkerhet, för alliansregeringen och för oppositionen att lagen från i somras tills vidare fryses och en bred parlamentarisk utredning tillsätts. Om prestige och stelbent blocktänkande läggs åt sidan bör det vara möjligt att nå en bred uppgörelse om en hållbar och rättssäker lagstiftning när det gäller signalspaningen.

Vågar regeringen ta ett sådant ställningstagande och tillsätta en parlamentarisk utredning? Enligt min uppfattning skulle det visa på styrka, inte på svaghet. Den politiska utvecklingen under hösten blir utan tvekan spännande att följa.