Odemokratiska revolutionsromantiker
En gång i tiden gick unga centerpartister och syndikalister i samma tåg mot kärnkraften. Från olika utgångspunkter arbetade vi för en decentralisering av samhället, mot centralisering och maktkoncentration. Det fanns också centerpartister som valde att ansluta sig till SAC i stället för till den centralitiska maktkolossen LO.
Nu har de unga syndikalisterna bildat något som de kallar för det osynliga partiet, som tydligen utsett Centerpartiet som sin huvudmotståndare. På olika håll i landet kastar de sten eller färg mot våra lokaler och tror att de därmed - inspirerade av de franska oroligheterna - skulle delta i en internationell, revolutionär kamp. För övrigt visar det sig att även medlemmar från LO-förbundet SEKO varit med i en demonstration i Stockholm som urartade i förstörelse häromdagen.
Det är tråkigt att dessa ungdomar med odemokratiska metoder angriper ett parti som vill göra något konkret mot ungdomsarbetslösheten. Varför vänder man sig inte mot det parti som har suttit vid makten medan ungdomsarbetslösheten rusat i höjden? (Här kan du jämföra den socialdemokratiska regeringens plusjobb och Centerpartiets förslag till ungdomsavtal.)
Självfallet kan det förslag som Centerpartiet lagt fram diskuteras och ifrågasättas. Det finns naturligtvis olika åtgärder som kan vidtas för att minska ungdomars arbetslöshet och utanförskap. Men i en demokrati sker det genom politiska samtal, med ord och sakliga argument, inte med stenar och klotter. Jag hoppas att de som nu sysslar med nattlig förstörelse snarast möjligt inser att deras metoder inte hör hemma i en demokrati.
Stefan Tornberg skriver läsvärt om den uppkomna situationen på sin blogg.