Hundraårsmarkering på Stiklestad
I lördags var det exakt 100 år sedan norrmännen i en folkomröstning med förkrossande majoritet uttalade sitt stöd för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Som bekant upplöstes därefter unionen Sverige-Norge även formellt genom överenskommelsen i Karlstad. Den fredliga skilsmässan 1905 är ett föredöme även i dagens värld, vilket FN:s generalsekreterare Kofi Annan underströk i ett brev till de svenska och norska regeringarna den 7 juni i år.
För Jämtlands län var unionsupplösningen för hundra år sedan utan tvekan en hämmande faktor för den fortsatta utvecklingen. Makthavarna i såväl Stockholm som Oslo har under det gångna seklet tänkt ensidigt i nord-sydtermer, vilket har motverkat de annars naturliga förbindelserna mellan Jämtland/Härjedalen och Tröndelag. Nu gäller det att åter stärka öst-västkontakterna i den gemensamma regionen för att ta till vara på den stora potential som finns.
Det här perspektivet tog jag upp i mitt tal vid norska Nei til EU:s “festmöte” med anledning av hundraårsmarkeringen av den fredliga unionsupplösningen på Stiklestad nasjonale kulturcenter i lördags, samtidigt som jag gratulerade trönderna till att Norge nu har varit en suverän stat i ett sekel.
Som vanligt var det stimulerande att träffa grannarna i väster. Jag förstår deras starka känsla för att inte avhända sig det självbestämmande de vann för ett hundra år sedan och tycker att det är beklagligt att en unionsgräns numera går längs Kölen. Detta får emellertid inte hindra att samarbetet stärks och fördjupas.
I samband med festmötet på Stiklestad arrangerades också en debatt mellan partierna om “EU-saken” inför stortingsvalet 12 september. Av denna framgick med all tydlighet att någon ny norsk ansökan om EU-medlemskap inte kommer att bli aktuell den kommande mandatperioden. I båda regeringsalternativen finns partier som kommer att motsätta sig alla planer i denna riktning. Endast arbeiderpartiet och höyre förespråkar som partier en ny norsk ansökan till Bryssel. Fremskrittspartiet hade ingen uppfattning. Såväl senterpartiet, sosialistisk venstre, kristelig folkeparti som liberala venstre var vid debatten entydiga motståndare till att överhuvudtaget aktualisera frågan de närmaste åren.