Rätt att producera egen basmat
Häromkvällen blev jag uppringd av Torgny Ekengard, som jag känner sedan gamla CUF-tider. Torgny är för närvarande i Oslo, där han har deltagit i Bondelagets framtidsmarsch - från Tröndelag till Geneve och WTO-mötet där senare under juli. Inom Världshandelsorganisationen vänter viktiga förhandlingar om hur handeln med mat ska se ut i världen framöver.
Resultatet av dessa förhandlingar kan bli av oerhört stor betydelse. Det kan avgöra om vi ska ha ett levande familjejordbruk kvar i Norden - eller om industrijordbruket ska slå ut denna produktion. Kvalitet står som så många gånger mot kvantitet. Dessutom handlar det om öppna landskap, kultur och levande bygder. Vi måste helt enkelt inse att jordbruket är multifunktionellt och handeln med dess produkter inte kan ske på samma villkor som handel med spik och kylskåp.
Sedan flera år har vi haft en diskussion här i Jämtland om dessa frågor, inspirerade som så ofta från våra norska grannar i väster. I övriga Sverige har WTO-debatten tyvärr i stort sett lyst med sin frånvaro. Den norske bonden Helge Christie har deltagit i flera seminarier, liksom indiern Devinder Sharma som ingår i samma globala nätverk.
Helge och Devinder har tagit initiativet till ett upprop bland parlamentariker med kraven att varje land ska ha rätt att skydda produktionen av basmat - men också att alla exportsubventioner ska avvecklas. Det är ju den typen av subsidier - som främst USA och EU använder sig av - som på ett närmast kriminellt sätt slår ut småbönder i tredje världen. Men detta är en annan sak än att skydda en egen produktion för egna behov.
Jag och Sven Bergström är hittills de enda svenska parlamentariker som har undertecknat uppropet, vilket ska överlämnas till WTO:s generalsekreterare i Geneve den 27 juli. Många parlamentariker från Indien, Pakistan, Storbritannien och Norge har också ställt sig bakom uppropet. Läs det gärna och kommentera!